crash, boom, bang




Måndag. Jag har haft en trevlig helg. Hållt mig sysselsatt; levt i nuet. Det där jäkla nuet alltså, det gör en helt utmattad. Kom till jobbet imorse. Trött. Hatar att vara trött. Vill vara glad tjej. Underbar och älskad av alla, liksom. Men inte idag, mina ögon vägde flera kilo kändes det som. PMS. Fucking PMS! Aldrig varit så trött. 

Så jag gick hem och krashade på sängen. Måndagskrash. Sov tre timmar, vaknar klockan nio och är helt borta. Försovit mig till kören och allt. Varför var jag så trött?

Min långledighet var skön. Jag hann inte shoppa ett dugg. Konsert. Bar. Ensamfrukost på café bara för att jag kan. Frisörsalong. Fick "fredagslockar" i håret, såg ut som en tant. Middag. TP, vin. Åka till Uppsala, träffa släkt. Se på Melodifestival. Dricka vin, gå på lokal. Vara vaken till morgonen. Spela piano; promenera, laga mat, gå på söndagsshow på Cirkus. Mia Skäringer. Som en gråtande clown, skämtade om ätstörningar, självmord, alkoholism & våldtäkter. När folk skrattade till hennes illustration om hur hon blev våldtagen med spyor i håret ville jag också spy. Eller skratta? Var osäker. 

Det är mycket nu. Är jag förvirrad eller bara nyvaken? Stopp stanna, jag vill reflektera. Jag önskar den här måndagen var tolv timmar längre. Jag vill vara vaken hela natten och titta på film, på Spung, hinna lägga ansiktsmask och borsta tänderna i tio minuter. Bli fräsch igen.

Men nu är veckan igång. Försov mig till körsången, men imorgon ska jag sjunga igen. Audition. Provsjungning. Försöker släppa minnet av min senaste provsjungning som gick åt pipan. Man måste våga för att vinna. Och det är inte hela världen om jag inte kommer med, för det finns flera chanser. Ni ska veta att jag är nervös. Nervös. Livrädd! Vill ångra mig, men ska inte. Modig. Jag vill vara modig. Modigt att provsjunga under PMS-tider.

Gilles. Gilles blogg. Mamma ringer. Pappa frågar om jag ska komma hem. Fina känslor. Vin. Bakis. PMS. Sömnbrist. Ekonomin. Aerobics. Människor jag vill hinna se, träffa, connecta med. Lite tid! Träningsvärk. Jobb. Trött. Men jag vet att jag är glad, för bra saker har hänt. Är nog bara förvirrad. Mycket nu. Måste kanske ha luft. Då sover vi då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0