En sak bara..
Jag har tänkt på en sak. Det är det här med människor. Jag har kommit på en grej. Ni vet när man ser en människa man bara känner "wow vilken cool tjej/kille"? Det kan vara en människa på en fest, eller någon i sin skola, på sitt jobb, eller vad som helst.
Men då tänker man att en person som ser så underbar ut som den där, den får säkert jättemycket uppmärksamhet hela tiden. Den personen har säkert inte tid för mig. Den personen vet säkert hur härlig den är, och är därför säkert snobbig och dryg också. Så kan man tänka ibland, de allra flesta gör nog det någon gång.
Och så går man runt och tänker det. Men en dag bestämmer man sig för att prata med personen iallafall. Och det visar sig att hon/han är den mest snälla och fina som finns. Och att den personen verkat snobbig/dryg för att den gått runt och trott att det var du som var dryg.
Det är något fint, det. Sensmoralen är: Även den mest hippa, coola, snygga, populära människan kan vara blyg. Och inte dryg. Det som du tolkade som ointresse var bara blyghet. Det kan lika gärna vara du som någon tittar på i smyg. Men som inte vågar ta kontakt med dig för att du ser så underbar ut.. Det är något man kan tänka på!
Det är något fint, det. Sensmoralen är: Även den mest hippa, coola, snygga, populära människan kan vara blyg. Och inte dryg. Det som du tolkade som ointresse var bara blyghet. Det kan lika gärna vara du som någon tittar på i smyg. Men som inte vågar ta kontakt med dig för att du ser så underbar ut.. Det är något man kan tänka på!
Kommentarer
Trackback
